RSS
Print

Biblioteket - en inlärningsmiljö för alla?

Genom tiderna har biblioteket spelat en viktig roll som främjare av utbildning och kunnande i vårt samhälle. Bibliotekens databanker, rådgivnings- och söktjänster, utställningar samt olika utbildningstjänster har redan länge erbjudit medborgare möjligheter till informationssökning, lärande och avkoppling under olika skeden i livet. Ofta är biblioteket också som fysisk plats en viktig källa till välmående. Till exempel många finländska offentliga bibliotek har en intressant rumsgestaltning och erbjuder upplevelser, lugn och ro och inspiration för bibliotekets användare. För många är biblioteket också en viktig plats för social gemenskap och samhällelig kunskap.

Den betydelse som biblioteken traditionellt har haft har blivit mycket vidare i takt med den teknologiska utvecklingen. Numera kan bibliotekets material, tjänster och verksamhet nås oberoende av tid och plats. De sociala medierna gör det möjligt för bibliotekets användare att allt aktivare utnyttja bibliotekets tjänster och databank till och med bedöma och utveckla dem. Biblioteksanvändarnas roll håller klart på att ändras från passiva mottagare till aktiva och deltagande aktörer och kunskapsproducenter.

Men öppnar sig dagens bibliotek för alla så att det möjliggör aktiv aktörskap och deltagande? Är biblioteken potentiella inlärningsmiljöer för oss alla? Stöder biblioteken på ett verkligt sätt livslångt lärande hos olika individer och kulturgrupper? Hur ska biblioteket utvecklas som en öppen inlärningsmiljö som stöder aktiv aktörskap för olika användargrupper som åldringar, långtidsarbetslösa, invandrare, personer som rehabiliteras för mentala problem och rusmedelproblem och andra personer som riskerar att bli utslagna?

Biblioteket har alltid haft en viktig uppgift som främjare av demokrati och jämlikhet. Alla borde ha möjligheter att utnyttja bibliotekets databaser, kulturtraditioner och tjänster. Alla borde också ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att utnyttja biblioteket.

Den explosiva ökningen av mängden information, utvecklingen av teknologin och de sociala medierna, den kulturella mångfalden, globaliseringen samt förändringarna inom nationalekonomin är alla faktorer som utmanar biblioteken att upprätthålla och utveckla sina resurser och funktioner så att dessa motsvarar informationssamhällets utmaningar genom att tjäna medborgarnas behov. Som exempel på utvecklingsarbetet kan man nämna att biblioteken bär ett större ansvar för användandet av teknologi, medieläskunnigheten och instrueringen vid informationssökning bland olika ålders- och kulturgrupper.

Bibliotekets vidare och mångsidigare arbetsfält förutsätter en yrkeskunnig personal med effektiva nätverk som har möjligheter att kontinuerligt uppdatera och utveckla sitt eget kunnande. För att biblioteket ska kunna fungera som en öppen inlärningsmiljö förutsätter det också multiprofessionellt samarbete och kompanjonskap med olika institutioner inom kulturbranschen, arrangörer av evenemang, arbetslivet, hälsovården samt representanter för olika ålders- och kulturgrupper. En central plats i utvecklingsarbetet intar beaktandet av biblioteksanvändarnas röster och behov. Därutöver förutsätter en öppenhet och ett kompanjonskap att verksamhetskulturen i biblioteken granskas kritiskt och byggs upp på nytt.

Att utveckla biblioteket till en inlärningsmiljö för alla kräver samarbete, kunskap, färdigheter och vilja. I bästa fall är biblioteket en lärorik gemenskap vars yrkeskunniga personal, samarbetspartners samt användare av tjänster tillsammans gör biblioteket till ett nätverk för livslångt lärande.

Docent Kristiina Kumpulainen
Direktör, Informations- och utvärderingsverksamheten, Utbildningsstyrelsen


Översättning: Leila Bergman,  Språktjänst

 

 

 

Foto: Linda Saukko-Rauta

 

 

Föregående Upp Respons Skicka till: