RSS
Print

BIBLIOTEKSLOKALEN VÄCKER KÄNSLA AV TREVNAD

Lokalen är betjäning

När jag besöker det nya biblioteket för första gången är jag förvirrad, var ska jag hitta det jag söker. Jag irrar omkring mellan hyllorna och försöker komma underfund med informationstavlorna för att få någon slags uppfattning om lokalen och om hur materialet har placerats. Senare när jag blivit hemmastadd i biblioteket hittar jag utan problem det material som jag behöver och ser inte längre dess brister eller möjligheter till utveckling. Jag är nöjd med allt. Tills jag åter besöker ett nytt bibliotek och saknar klara och konkreta skyltar och planlösningar. Hur i all världen ska jag snabbt hitta till biblioteksbranschens egen hylla?

Vare sig det handlar om en kommersiell eller en icke-vinstsyftande bransch, kan lokalen ses som en fördel för organisationen och en faktor som främjar servicen. Ofta är lokalen en outnyttjad resurs. Biblioteken har genomgått en kris när bitrymden kom med sina egna goda och dåliga sidor. Det virtuella har ifrågasatt behovet av bibliotekets fysiska lokaler. Den amerikanska sociologen Ray Oldenburg skapade begreppet om en tredje plats som människan saknar vid sidan om hemmet och arbetet. Den tredje platsen är en lättillgänglig plats där växelverkan kan ske i en behaglig och trivsam atmosfär. Som fysisk plats kunde biblioteket ha möjligheter att svara på den här utmaningen. Vad skulle då krävas av bibliotekslokalen?

Biblioteket borde reflektera sin omgivning. Biblioteksbyggnaderna är praktiska, allmänna och ska uppfylla kraven som ställs på dem och ändå i första hand återspegla världen under tiden när de byggdes. När bibliotekslokaler planeras är man rädd för människors reaktioner och det här hämmar inredningsmässiga lösningar i lokalerna. Anspråkslösheten är den största utmaningen för utvecklingen av biblioteken såväl vid planeringen av lokalen som i fråga om bibliotekspersonalen. Människor som är vana med nutidens köpparadis, vill ha såväl fysiska som virtuella upplevelser och frigöra sig från vardagen. Utvecklingen leder till massivare och mera underhållande centrer och biblioteket måste kunna svara på den här trenden och ändå bevara sin egen särpräglade karaktär.

Att planera lyckade bibliotekslokaler är så gott som omöjligt utan klara mål och riktlinjer för verksamheten. Eftersom användarnas behov ändras under byggnadens livscykel borde man förbereda sig på en användning på 10-20 år samt på utvidgningar och ändringar. För att kunna svara på alla de utmaningar som ställs under årens lopp ska man vid biblioteksplaneringen betona flexibilitet, formbarhet, flyttbarhet, klarhet, öppenhet samt goda möjligheter till utbyggnad. Ett välplanerat bibliotek klara av alla de krav som ställs på den under årens lopp genom att följa trender och ta reda på vad samhället och kunderna tycker och tänker.

Lokalen berättar som samlingarna

Bibliotekslokalen är kundens första steg till bibliotekets samling. Alla reagerar omedvetet på lokalen och skapar sig en bild av helheten. Kommunikationen mellan biblioteket och kunden borde vara smidig och positiv. När kunden kommer till biblioteket lägger han eller hon först märke till atmosfären, öppenheten och hur materialet och servicen har placerats i bibliotekslokalen. När en bibliotekslokal planeras är användbarheten och klarheten trumfar. Människor vill ha allmän snygghet dvs. att det inte finns för mycket saker på borden och väggarna inte är tapetserade med affischer och meddelanden. Snyggheten förtydligar logiken i lokalen och gör det lättare att hitta vilket är det viktigaste kriteriet i planlösningar för bibliotek.

När jag söker material om biblioteksbranschen, lägger jag utöver en oklar placering märke till färggranna och trivsamma sittgrupper, frodiga grönväxter och branschens experter som sitter bakom disken. Tröskeln att söka hjälp är ändå hög. Efter att ha irrat förbi barnavdelningen och den såkallade ungdomsavdelningen och äntligen hittat fram till avdelningen som jag sökte märker jag att jag har hamnat mellan höga bokhyllor. Trots de skrymmande hyllorna känns utrymmet ändå rymligt tack vare det höga taket. Medan jag sitter på huk och försöker se titlarna på böckerna lägger jag märke till att ljuset från lamporna på hyllorna inte räcker till för att lysa upp den nedersta hyllan. Jag blir irriterad då jag inte hittar det verk som jag ville ha trots att boken borde finnas på plats enligt databasen. Jag ger upp och ber hjälp av en yrkesman som effektivt söker i databasen och uttryckslöst går ut i salen för att söka verket. Jag står och hänger vid disken och utgår ifrån att bibliotekarien snabbt hittar boken. Efter en stund kommer bibliotekarien tillbaka utan bok och konstaterar att boken säkert har placerats på fel ställe eller är redan reserverad; det handlar ändå om något missförstånd. Kanske du vill fjärrlåna boken?

Maria Tuikka
student
Tammerfors universitet

 

 


Översättning: Leila Bergman,  Språktjänst

 

 

 

 

 

Föregående Upp Respons Skicka till: