RSS
Print

Orka på jobbet genom bättre balans och en blomstrande arbetskultur

Någon har hävdat, att det finns bara två ställen där vi finländare tillåter oss att "bara vara"; i bastun och i naturen. Det är nog knappast en slump, att bägge ställena är oss så kära!

För att vi ska må bra, behöver aktivitet och återhämtning vara i balans. Men tenderar vi att anse det mycket viktigare att "göra saker" än att "bara vara"? Med tanke på ett gott liv, att vi ska orka jobba bra och t.o.m tycka att det är riktigt roligt (!) och också med tanke på hälsan, är den balansen alldeles avgörande. Den laddar batterierna.

Tiden fördelas jämnt

Vi får 24 timmar (1.440 minuter) att använda varje dag. Med en jämn fördelning skulle jobbet få 8h, hem o fritid 8h och vilan 8h. Hur ser min fördelning ut?

Hur bra är jag på att vara närvarande; på jobbet när jag är på jobbet och hemma när jag är hemma? Tänker/är jag på jobbet när jag kunde sova? Hur mycket kommer privatlivet med till jobbet? Hur bygger jag "mellanväggar och dörrar" mellan jobb, fritid och vila så, att jag kan röra mig mellan dem som jag behöver, men kan stänga till när det behövs?

Vad kan vi påverka?

Livet bjuder på många utmaningar. Vi gör klokt i att dela upp dem i tre kategorier enligt hur stora påverkningsmöjligheter vi har på dem, säger S Covey i sin bok "Att leva och verka till 100%".

Över vissa frågor har vi direkt kontroll. Jag kan själv bestämma var jag jobbar, hur jag uppför mig och t.ex hur jag deltar i palavrar och hur jag för fram mina åsikter. Jag kan också bestämma, hur jag förhåller mig till t.ex "fru Klagovisa".

För det andra finns det utmaningar som vi har indirekt kontroll över. De beror i första hand på hur andra handlar. Tänk t.ex på en arg kund. Någon har kanske prövat metoden "tala tillrätta". Det finns många metoder för mänskligt inflytande, allt från medkänsla till konfrontation, från att föregå med gott exempel till övertalning. Genom att bredda vår repertoar märker vi, att det finns mycket att göra även då vi inte har direkta påverkningsmöjligheter.

För det tredje finns det frågor som vi har obefintlig kontroll över. Det klassiska exemplet är nog vädret. Vissa fakta som beror på det förflutna eller på något i dagsläget hör också hit. T.ex det, att en ny tjänst inte beviljades trots stora ansträngningar. Det egna förhållningssättet till sådant som vi inte har något inflytande över, ligger trots det inom vår egen inflytandecirkel. Covey säger: ".. le, ärligt och lugnt acceptera problemen och lära oss leva med dem, även om vi inte tycker om dem." På så sätt hindrar vi problemen från att få kontroll över oss.

Konsten - och en garanterad metod för att orka bättre - är att vi använder våra krafter till sådant vi kan påverka, direkt eller indirekt. Frustration, trötthet och cynism minskar dramatiskt i samma stund vi inser och accepterar, att det finns saker vi inte kan något åt, som t.ex vädret.

Vad består en blomstrande arbetskultur av?

Åtminstone av förtroende, att vi sätter värde på varandra, rak feed back och att vi prövar på nya saker. Det fina, och samtidigt svåraste, är att vi alla har möjlighet att medverka till samtliga byggstenar för en blomstrande arbetskultur. En gott ledarskap och en bra ledning är förstås alltid av stor betydelse, men "it takes two to tango".

Hur skapas förtroende? Bland annat genom ärlighet, genom att vi lyssnar på varandra, genom att ord och handling stämmer överens och genom att vi håller fast vid det vi kommit överens om. Hur bra är vi på att vårda förtroendet på vår arbetsplats?

Hur visar jag i vardagen att jag sätter värde på min arbetskamrat/förman? Förmän/ledning är utan vidare i nyckelställning, för att sätta värde på människorna i en organisation är på många sätt grunden för allt ledarskap. Det diskuteras väldigt lite kring dethär temat trots att dess betydelse för arbetsgemenskapen är stor.

Rak feed back är en av hörnstenarna på en blomstrande arbetsplats. Det är överraskande vanligt, att vi inte pratar direkt med den person som saken gäller, utan med någon annan. Hela arbetsplatsen vet kanske, hur irriterad jag är på Martti, utom Martti. Kan jag vänta mig att han ska ändra t.ex sin vana att placera sina grejor där och inte här, om jag inte tar saken till tals med honom?
Ofta verkar vi tänka, att reparerande feed back hör enbart till förmannens uppgifter. Men många saker kunde skötas enkelt och utan dramatik arbetskamrater emellan. Oberoende vem som ger den reparerande feed backen, är huvudregeln att den ges kostruktivt och mellan fyra ögon, utan publik. Förstärkande feed back/beröm/uppmuntran kan för det mesta ges också inför andra. Hur flitigt delar vi ut "papegojmärken"? Ofta klagas det på bristen på feed back. Det är inte så många som kommer att tänka på att man kan börja själv.

På en bra arbetsplats hittar man på och prövar nytt. Det kan hända, att det är med idéer som med barn; man tycker bäst om sina egna. Hurdan inställning har jag till nya förslag? Är jag vanligen "försiktigt skeptisk" eller blir jag lätt inspirerad?

Skogshuggarnas knep

Till sist vill jag återvända till vikten av återhämtning. K Hallberg berättar i sin bok "You Can´t Do Business Running Around Like An Idiot", hur de i Nordamerika i början på 1900-talet blev intresserade av effektivitetsmätningar. Bland annat jämfördes 2 skogshuggarlag.

Det ena arbetslaget gjorde 12 timmars arbetsdagar och höll bara en kort matrast för att hinna fälla så många träd som möjligt. Dagens saldo: 87 stockar.

 

Det andra arbetslaget tog det mycket lugnare. De gjorde lika lång, 12h, arbetsdag men de höll 10 minuters paus varje timme och de höll 45 minuters matrast. När dagen var slut, hade de fällt 112 stockar.

Utredningsmännen frågade, vad deras hemlighet var? Förmannen för det arbetslag som gjort bättre resultat svarade: "Ingenting märkvärdigt. Vi dricker kaffe, diskuterar och samtidigt vässer vi yxorna."

Säkert skrattade de en hel del där de satt och pratade. Jag tror att de upplevde samhörighet också. Det, tillsammans med de vassa yxorna, gjorde dem till ett oslagbart team. Pauserna är en viktig del av arbetet. De erbjuder förutom återhämtning också rum för samhörighet, tillväxt, läkning och kreativitet.

Det är knappast så många som nuförtiden använder en yxa i jobbet. Men vi använder våra hjärnor och hjärtan varje dag. De fungerar också bättre, när vi vässer dem. Hur vässer jag mitt arbetsredskap/mig själv? Att stanna upp och utforska och utveckla de egna tankarna och sätten att fungera, endera slumpmässigt eller mera systematiskt t.ex i arbetshandledning, är ett fiffigt sätt att vässa sin egen yxa.

Carina Tapanainen, Kauhava
PM, arbetshandledare för ledning och personal & coach


www.carinatapanainen.fi
tel. 0400 650 335
BÄTTRE BALANS

 

Föregående Upp Respons Skicka till: